Pussfest

Jag och min man har bjudit några goda vänner till fest hos oss på lördag. Vi kallar det Pussfest och firar att vi varit tillsammans i 20 år. Det ska bli roligt och våra barn ville absolut få vara med och fira.
Många pussar och många hjärtan ska det bli……..

         

Påverkad

Idag har jag under min arbetsdag varit påverkad.
Av att jag orsakat en fnurra på tråden med en vän, det påverkar mig mycket om inte mina nära relationer är i sin ordning. Det tar energi också att tänka på det som blev fel.
Man får inse att man lär hela livet hur man ska vårda sina relationer. Inte många är fullärda.

…en trist historia…

Det kändes så kul att få gå på hockey. Före matchens början vill säga. Det blev en sällsynt tråkig match. Utvisningar, två på raken, i början. Ett mål av motståndarlaget.

Och så det riktigt hemska. Skellefteås målis Andreas Hadelöv bara tappar en puck i sitt mål. Inför 5000 personer i publiken. Så trist. AIK kom aldrig tillbaka efter det.

I början av andra perioden, vid 1-5 och 1-6, då gick delar av publiken. Själv åkte vi redan efter andra perioden. Det är inte kul att se när laget man hejar på bara förlorar, mål efter mål.

Mest facsinerad är jag ändå över publiken i Skellefteå. Medgångssupportrar, hela högen. Hur kan denna publik kallas för ”den sjätte utespelaren”, som träter in och stöder sitt lag till seger? En publik som sitter och svär och gormar så fort det blir mål för motståndarna och som går efter halva matchen. (Jag räknas ju också dit, men jag är ingen trogen AIK-fan)
En kille som åkte med mig sa att han skulle duscha när han kom hem. Han kände sig oren. Psykiska men, pratade han också om.
Min kusin Acke pratade om att ”Vi är tillbaka!” – tröjorna som AIK tryckte upp inför elitserien, de går ju att använda igen. Tillbaka i allsvenskan, denna gång.
Arboga i mitten av augusti, hur kul på en skala?

Tur att man inte tar det på blodigt allvar utan kan skratta åt eländet. Det finns ju annat man kan göra än se hockey. Tro mig.

Idag

Jag trivs på jobbet!
När jag sitter i växeln rör det på sig hela tiden. Folk passerar hela dagen utanför mitt kontor, både besökare och arbetskompisar. Det ringer och oftast har jag bara att koppla till lämplig ledig person, ibland får jag hjälpa till med någon detalj t.ex. skicka en broschyr, förmedla information eller ge upplysningar om en order.
Jag har många bollar i luften, stora och små projekt som löper sida vid sida. Många personer som jag samarbetar med, det här trivs jag med.
Någon har viskat att jag inte alls behöver vara orolig över fortsatt arbete här, även om mitt vikariat går ut någon gång under april månad. Och orolig är jag inte alls.
Jag inser själv att jag är involverad i så många delar att det blir svårt att från en dag till en annan säga tack och hej. Dessutom går det bra för företaget och på några av  avdelningarna så går folk på knäna.
Och skulle det vara så, så finns det fler företag att söka jobb hos. Nu har jag någon erfarenhet att komma med iallafall.

Ikväll spelar Skellefteå AIK mot Frölunda här i stan. Det är nu det gäller, de måste bara vinna matchen för att om möjligt slippa kvalseriespel. Jag har turligt nog vunnit en sittplatsbiljett på jobbet. Nu är det full budgivning på den, men jag ska gå själv, den är inte till salu.  Lix! Hoppas att brorsan får tag i biljett och gör mig sällskap och framför allt kör ut från parkeringen när matchen är slut, det brukar vara fullt kaos och sånt hatar jag att tricksa mig ur, jag är för feg.

Elvis dop

Idag har lille Elvis Valfrid Sven blivit döpt. Min brors och Karins andra pojke. En liten ögonsten. Dopet var enkelt och fint i deras vardagsrum. Storebror behövde kissa mitt i dopakten så då gjorde vi kisspaus. Det hade prästen Robert inte varit med om tidigare.
Elvis fick en grön 70-talsinspirerad adidasdress i doppresent av oss och ett kort med min favoritsång från våra barns dop:

Sov du lilla, sov nu gott
du är döpt, ditt hår är vått
i Guds händer vi dig lagt,
ditt och Guds namn här blev sagt.
Du är på den gröna gren
liten knopp, Guds ögonsten.

Fråga sen allt vad du kan
vem är Gud och var bor han?
Vem har skapat jord och allt
lejon, fåglar, varmt och kallt?
Fråga oss om tro och hopp,
dop och nattvard, lilla knopp.

 Liten knopp på Livets träd,
litet barn på vuxet knä.
Livet rymmer hemlighet,
större än vad någon vet:
som en knopp som går i blom
du vårt barn, Guds egendom. Psalm 832

Rart med barn

Visst är det rart med barn…..
Ibland mindre rart. Morgonen har varit hemsk! Adrenalinet har knappt lagt sig ännu. Först hade vattnet frusit i kranarna på toan. Och är fortfarande fruset.
Sen bråkas det om vilken tröja hon ska ha.
Om var det är bäst att lämna påsen med skridskor.
Om att man inte slänger ut alla vantar och mössor i lådan och låter dem ligga runt hallen.
Om att man faktiskt har mössa och vantar när det är minus 24 grader och man ska gå till skolan.
Om att man inte bör ha en vanlig säkerhetsnål i örhängeshålet i örat trots att det går.

Diskussionerna fortsatte medan jag åkte till jobbet, de två som fortfarande var hemma var inte sams. Hon säger si…..och hon gör alltid så……..

Suck! Detta hör till livet, jag vet, men jobbigt är det…….
Nu kanske jag kan börja jobba när jag lugnat mig lite.
Trevlig fredag!

Homestyling

Finns det någon som vill hjälpa till med inredningstips?
Så här illa ser det ut hos familjen Eriksson i gillestugan:

Det är mörkt, det är furu, det är trist och det är fult. Men frun i huset har för avsikt att ta ett litet steg i taget och fixa till rummet som man inte gärna vistas i för det är otrivsamt. Lite tips mottages tacksamt på vad man med enkla medel kan göra!!
Trappan vill jag också göra trevligare men det är nog ett jobb för svärfar snickaren och han är inte på orten förrän i april, så det får bli ett senare projekt.

NU HAR DET PASSERAT 5000 BESÖK PÅ MIN BLOGG!! OTROLIGT!
Tack till er som kommenterar, det är jättekul!

Livet

Livet är stort. Svårt att greppa ibland och framför allt svårt att förutse.
Morgonen började med att vi fick beskedet att en av Fannys bästa kompisar har förlorat sin pappa i en skidolycka. Vilken tragedi för en glad 10-åring och hennes övriga familj!
Man får perspektiv en sån här dag. Min tanke återkommer till att vi får vara glada över det vi har, att vi har varandra och att vi är hyfsat friska och hyfsat sams.

Jag tänker på er, Vappu och Emma!

Årsmöte

Nyss hemkommen från EFS Ursvikens årsmöte 2007. Jag har för första gången i mitt liv öppnat ett årsmöte och sedan som del i styrelsen pratat om året som gått. Fått ansvarsfrihet och pratat om verksamhetsmål för 2007. Vi fick några få frågor och synpunkter på vår plan för året. Allt gick bra men jag är nu efteråt totalt slut. Det har varit en anspänning inför mötet och en förkylning i kroppen som jag inte erkänt att jag haft gör sitt till.
Ska bara sjunka ner i soffan och se melodifestival och äta chips.

Trevlig lördagkväll på er!

Tio tankar om tid

Idag när jag hunnit stanna upp och bara vara så hittar jag en lånad bok i bokhyllan som jag fastnar i. Tio tankar om tid av Bodil Jönsson. Jag lånade den av en kompis för minst ett år sedan och har inte läst så mycket i den. Nu har jag åter fått lust att läsa. Den är högaktuell. Vi har hundra knyck mest hela tiden i vår familj, alltid någon tid att passa eller någon som ska skjutsas. Det är inte hälsosamt att inte stanna upp. Jag skriver nu för att jag själv ska fatta.
Mina Plus:
Jag har inte svårt att säga nej när det kommer nya saker.
Jag är inte tidsoptimist och pressar in mer än det går på en dag.
Jag jobbar inte mer än någon annan och har en hel del fritid.
Mina Minus:
Jag ställer höga krav på mig själv.
Jag ställer ganska höga krav på hur vårt hem ska se ut, men inte alls som före barnen kom.
Jag har nästan alltid energi kvar att göra något mer (om det nu är plus eller minus är olika från gång till gång) sitter således sällan stilla och rullar tummar eller ser tv.

Den slutsats jag kan dra av detta är bara att jag har kommit till insikt att jag måste stanna upp emellanåt och varva ner. Inte bara prata om att sitta ner och ta det lugnt.
Jag börjar med att gå och sova.