Batteriladdning

• Pratade flera gånger i telefon med min käre make igår kväll och även om det är jobbiga saker vi pratar om så är det skönt att dela bördan. Vi har tack och lov ett gott teamwork just nu. Batteriladdning.
• Lämnar över allt det jobbiga till den Gud som jag tror på. Lättnad!
• Har varit ute och gått en promenad på förmiddagen idag. Solen skiner och det är frost i träden, vackert. Jo, det är batteriladdning om något.
• Sover gott på nätterna och laddar om.
• Pratar. Pratar och pratar. Jag får liksom aldrig nog av att prata om det som händer i vårt liv nu men jag pratar gärna om annat också.
• Positivt idag är att dottern klarat att äta en hel frukost och hon satsar på att äta hela lunchen också. Glädje.

En slitig dag

Idag brast mitt tålamod.
Jag tycker att jag och min man har gjort väldigt mycket för att det ska gå bra för dottern som är inlagd. Vi har ordnat så att hennes tillvaro ska bli lite trevligare. Trots att hon inte pratar med oss eller vill ha med oss att göra så har vi låtit henne göra många roliga saker. Vi har gått på bio, handlat kläder på stan, gått promenader, köpt tidningar, lånat ut datorn, ordnat så att kompisar kunnat hälsa på i Umeå, bokat biljetter till Schlagerfestivalen i februari osv osv….
Idag när jag fick en påse med smutstvätt kastad i ansiktet så bara brast det. Jag står inte ut med det trista uppförande som hon har mot oss. Jag är så himla balanserad och förstående i vanliga fall, men även jag har en gräns när det är nog.
Det känns bra att ha satt ner foten. Jag fick efter mitt storbråk med dottern varva ner och fick också erbjudande om att gå på fik med en i personalgruppen. Ja tack, det var trevligt att få prata lite utanför avdelningen!

Försöker samla nya krafter, fler slitiga dagar lär det bli…
Tur att det inte finns någon avstigningsstation på den här resan, den hade varit frestande att kliva av på en dag som denna!

Åter i Umeå

Helgen som gick blev lyckad i stort. Det var en sån lycka att få ha alla barnen hemma och vi gjorde en hel del trevliga saker tillsammans. Vi är inte som alla andra familjer! Maken bakade pepparkakor med barnen i söndags, det är lite udda att göra det året om, om jag förstått saken rätt. Udda men väldigt gott! Det var också en lycka att höra pianomusik i vardagsrummet igen när dottern som varit borta kom hem och spelade. Känslosamt för mamman!

Nu är läget så att vi inom några veckor, kanske redan på fredag, blir utskrivna från BUP-avdelningen. Dottern är i ett fysiskt gott skick, och då är det inte längre motiverat att ha dygnet-runt-vård. De fyra platserna på avdelningen är det fler som behöver, det är det ganska lätt att förstå. Vi kommer att få vara hemma men få stöd via BUP öppenvård i Skellefteå. Utan att lämna ut för mycket så kan jag säga att vi kommer att behöva mycket stöd. Vi har inte en fungerande kommunikation med dottern och vi får inte tillträde till hennes värld, det finns mycket att jobba vidare med. Jag är så ledsen över hela situationen och längtar så till den dagen då jag får stryka henne på ryggen eller ge en uppmuntrande kram igen. I Umeå har vi kommit en liten bit på väg men jag och maken kommer att fortsätta vara föräldralediga och finnas kring dottern, även när vi är på hemmaplan, det är helt nödvändigt. Jag förutspår att hennes tillfrisknande kommer att ta tid, förmodligen lång tid.

Idag har jag fått ett jättefint blomarrangemang av en kollega som jobbar på Snidex. Vi har haft en del med varandra att göra och förra veckan mailade jag bl.a. till honom om min familjesituation. Tack Ulf, det värmer att få uppmuntran!!

Underbart! Härligt!

Nu sitter jag vid köksbordet hemma och det är helt underbart. Det är fullt kring bordet och det stojas och snackas i mun på varann. Moa är hemma och sondmatas just nu av sin pappa. Runt henne sitter två syskon och fem goa kompisar och pratar. Äntligen är ordningen återställd i familjen Eriksson. Alla syskon är hemma och just nu är alla glada.
Mitt leende på läpparna går ända upp till ögonen. LYCKA TILL TUSEN!

Längtar

Moa, vi längtar tills du kommer hem!
Jag och Moas syskon peppar för helgen då deras kära storasyster äntligen ska komma hem. Vi förbereder en liten överraskning och mormor har varit snäll och städat fint i hennes rum. Allt för att hon ska känna att vi saknat henne massor och nu får träffas igen. Vi älskar dig gumman!

Rekreation på mitt vis

Idag var den första dagen i veckan då det fanns tid för lite rekreation och återhämtning. Efter att jag skjutsat lillasyster till skolan tog jag och en kompis en långpromenad. Hon överraskade mig med att gå i riktigt rask takt. En optimal form av motion är att promenera och prata om livet. Riktigt skönt! Sen bytte jag om och valde att hälsa på i lillasysters skola. Jag vet inte när jag senast var med henne i skolan, det är åtminstone ett år sedan och hon blev så glad att mamma var med en stund (man får vara glad så länge det varar). Jag åt lunch där och åkte sedan hem en liten stund. Hängde en tvätt och tog en kopp kaffe. Mailade till alla mina arbetskompisar om anledningen till att jag inte är på plats på kontoret, jag förstod i går när jag var inne och jobbade att alla har inte fått veta om min dotters sjukdom.
Sen besökte jag sonen under en lektion och det kändes också meningsfullt. Efteråt hade vi utvecklingssamtal med hans lärare. Sonen fick en hel del fina beröm, han är ärlig, har lätt för att lära och kan dra slutsatser och så är han så social. Stolt blev jag, förvånad blev sonen att det var mer beröm än klagomål!
Ikväll har jag varit på gym!!! DET var längesen. Vi har rabatterat pris på Friskvårdskompaniet genom mitt jobb nu under motionskampanjen Beach 2009. Fy vad det är trist att träna styrka. Usch. Men ack så välbehövligt för axlar och nacke när man sitter så stilla som jag gör på jobbet. Tänk om man kunde motivera sig att gå och träna två gånger i veckan?!

Nu händer det saker! Dottern har fått permission till helgen och vi kommer att åka ner jag och småsyskonen på fredag för att de ska få ställa frågor till personalen på BUP om storasysters sjukdom. Efteråt är det planerat att vi tillsammans hela familjen ska åka hem. Vi håller tummarna för att det ska gå bra, det är två månader sedan Moa var hemma och det är nog spännande för oss alla, mest säkert för henne själv. Vi hoppas det får bli en bra, rolig helg och att hon vill komma hem för gott snart.

Lördag

En härlig runda i ett elljusspår här på Ersboda i förmiddags, joggade 4,5 km och sedan gick jag en lite längre runda bara för det var så gudomligt vackert ute. Sol och gnistrande frost i träden.
Sen har vi bara varit inne och sett lite High school musical, tvättat kläder, bakat kladdkaka och jag har lagat middag på avdelningen idag. Het kycklingwok som blev riktigt bra. Surrat i telefon och surfat runt på nätet.

Nu är det nattidax.

Idag

Vaknade med huvudvärk. Kan det bero på att jag jobbade igår kväll? Det blev kanske för mycket för lilla hjärnan. Tog en promenad i duggregn på förmiddagen till D&D och stora Intersport som ligger i samma hus. Massor av fina kläder, men dyrt. Vår kassa tål inte att jag shoppar mig lycklig…. jag kom hem utan en endste kasse!
Gourmetlunch med fläskfilé, hasselbackspotatis, sallad med fetaost och en rödvinssås. Mmmmums!

Det går lite trögt med ätandet för dottern, det är jobbigare än man kan förstå att både dricka och äta. Det känns skönt att vi är här där det hela tiden finns personal som kan avgöra om hon blir för uttorkad eller om det går att fortsätta med ätträningen. Skönt också att personalen säger precis samma saker som vi gjorde i somras när vi ville hon skulle äta mera. ”Det är nödvändigt att äta”, ”Kroppen orkar inte utan bensin”, ”Du är värd något bättre”, ”Du har ju så mycket som du tycker är roligt: kompisar, innebandy, dansen, syskon och du orkar inte med det om du inte kommer igång med att äta”.

Senaste…

(idé från soof.wordpress.com)

..dryck: African roobios, rött te i min stooora mugg
..resa: hemifrån till Umeå, lite längre åkte vi i somras till Grillby med bil och husvagn
..tv-program: igår såg vi ett program om en dam som vägde 285 kg som ville bli fetaste kvinna i världen.   Äckligt! jag led med hennes barn…
..mat: ärtsoppa till middag idag. Mums, äter det aldrig hemma eftersom det bara är jag som äter då.
..färdmedel: pappas Volvo S60 till BUP på Umedalen i afton
..telefonsamtalet: pratade för en timma sen med min man om dagen som varit, han berättar om hemmalivet och jag om avdelningslivet. Sedan puss via luren…suck.
..sms:et: både till och från maken. Han skickade en bild på hur han tejpat fast två av barnen med eltejp!!!
..kramen: Anna-Lena i förrgår kväll på parkeringen utanför Ersboda Apotek
..onyttiga: Åkes mini-sockerkaka igår till förmiddagskaffet. Gott!
..aha-upplevelsen: att det finns fler familjer som lever i det kaos vi är i just nu. Fler med tonårsdöttrar som tagit till maten som medel för att hantera sina känslor. Skönt att dela erfarenheter på föräldraträff för unga med ätstörningar i afton.
..känslan: nöjd, tror jag
..radiokanal: nu skvalar Rix FM
..bok: flera på gång just nu. Kristendom för ateister av Olle Carlsson. Steghuggaren av Camilla Läckberg. Din tonåring behöver dig. Tarzans tårar av Katarina Mazetti.
..film: Patrik 1,5
..tanke: ska försöka hinna på den nya klädaffären ovanpå Intersport, D&D kanske den hette? Snygga kläder säger de som varit där…

Vad är det senaste du gjort??

Hänt i veckan

• Flera långa promenader i höstsol – gör gott för kropp och själ (dessutom har motionsprojektet ”Beach 2009″ dragit igång på jobbet och mitt arbetslag ska ju vinna!)
• Bio med dottern Patrik 1,5 – var bättre än jag trodde, rolig och helt ok faktiskt!
• Rommel – för mig ett nytt kortspel jag introducerats i och spelat på kvällarna
• Försöker sätta mig med SSC-jobb under dagtid men det är svårt att vara koncentrerad några längre stunder under dagen
• Träffat A-L, en kär gammal god vän, och tagit promenad och pratat om våra liv – gjorde gott!
• Dottern har fått ta bort sondslangen och ska från och med imorgon äta vanlig mat
• Gått på stan idag med dottern och en till tjej på avdelningen och hennes pappa (som var mindre road än jag av de affärer som tjejerna gick i). Köpt en svart t-shirt på JC.
• Manikyr är en nästan daglig syssla här på avdelningen, inte bara för min del.
• Stickar yllesockar – får se om jag lyckas knåpa ihop dem, det är mitt andra par sockar jag stickar i livet.

Jag tycker det känns helt ok att vara i Umeå i veckan, helgen hemma gav verkligen ny energi. Dessutom tycker jag att jag lär mig mycket om hur jag ska förhålla mig till dottern och hennes sjukdom. Det är inte lätt alls, men de som arbetar närmast henne ger oss föräldrar mycket uppbackning och lär ut ett förhållningssätt som verkar bra, det känns utvecklande. Dessutom har det idag skett något som gör att jag ser en ände på vistelsen på avdelningen. Jag har inte tidigare kunnat se något slut, men jag kan ikväll känna att det finns ett annat liv än detta. LIVET HEMMA med hela familjen!