Att komma igång…

Jag har haft svårt att komma igång med bloggandet igen. JAG VILL verkligen blogga, reflektera över det som händer, berätta och testa en ny tanke. Förr gick det av bara farten men efter ett långt uppehåll så är det som en stor och hög tröskel att kliva över.
Hur personligt ska jag skriva? Vem läser? För vems skull skriver jag? Vad kan jag lämna ut om hur vi har det i vår familj nu? Var börjar jag?

Typ så. Nu har jag satt bollen i rullning och beskrivit hur läget är så kanske det kan lossna…
Jag måste säga att jag fortfarande NJUTER ENORMT över att vi har en lång och ledig sommar i år. Vädret har ju också gjort sitt till för att ledigheten ska bli än mer njutbar! Har hittills under min semester mest gjort roliga saker och väldigt lite av måsten och det känns som helt rätt strategi för att fylla energidepåerna. Vi har träffat många av våra goda vänner som vi i flera fall inte träffat alls under det år som gått och det känns så bra att få ta igen lite tid tillsammans med de nära och kära. Jag och Peter älskar att träffa vänner och äta gott och bara få vara tillsammans och umgås. Det är något som vi saknat båda under dotterns sjukdomstid då det varit svårt att ta hem gäster, men som vi nu har fått möjlighet att återuppta.

(Då var vi igång, då!)